Imorgon ska jag på min första kurs för att kunna bli telefon försäljare.

Kursen fortsätter sedan i två dagar till och är sammanlagt 15 timmar tror jag. Läskigt ändå eftersom man i slutet skulle testa på att ringa upp någon och spela sådär super glad och trevlig (som jag verkligen inte är något som helst bra på..). dock sa Matilda att det inte är så farligt, det är bara att köra på liksom. Men hon också jag är ju inte samma person.
Det känns som ett test, ett test för att se om jag är bra eller inte. Tänk om man har värsta dåliga dagen och verkligen inte klarar av att låta sådär positiv och glad?

Nää positiva tankar här nu! Såhär är det i vuxen livet Vanessa! I CAN DO IT!!!
När jag tänker på att jag har jobb ler jag alltid. Jag ler eftersom en stor stressklump i magen är borta och jag kan äntligen njuta av livet lite mer eftersom jag inte är annorlunda. Skönt. 

Föresten så ska jag och foto klassen på House of Metal och fotografera här i Umeå, så förvänta er feeetaste bilderna sen då! Innan det ska jag och Marion äta oss feta på Max :D Party Praty!